29 kirjoituksia

<< 1 ... 2 3 4 5 6 >>
  • 05.12.2012

    Tämän verran saa todella hyvä työympäristö pienessä toimistossa maksaa

    Julkaisupäivä : 05.12.2012
    Kirjoittaja : Anna
    Tagit : julkiset tilat, työhyvinvointi, toimistosuunnittelu

    Kuvittele itsesi seuraavaan tilanteeseen:

    Työskentelet toimitusjohtajana kirjanpitotoimistossa, jossa työskentelee viisi työntekijää eri ikäluokista, kaksi miestä ja kolme naista, keskipalkka 3000€ henkilöltä. Viihdytte hyvin yhdessä. Yrityksellä on lähes 200 asiakasta, useimmat pienyrityksiä, ja pian on aika palkata lisähenkilökuntaa. Työskentelette vuokratoimistossa ja tilat ovat kooltaan sata neliötä; yksi neuvotteluhuone, keittiö ruokailutilalla sekä kaksi työhuonetta. Tilat on rakennettu 1973 ja pintaremontoitu 1992. Seinät ovat valkoiset ja katossa olevat loisteputkivalaisimet ovat alkuperäisiä. Pelkistetty on oikea sana kuvailemaan tilaa. Koska tilat ovat ainoastaan vuokralla et ole ollut halukas panostamaan sisustukseen. Silloin tällöin leikit ajatuksella omien toimistotilojen hankkimisesta. Sitten soi puhelin:

    - Hei, emmekö tekisi sinun paikastasi kaupungin makein toimisto? kysyn.

    - No, enpä tiedä. Se maksaa ja olemme ainoastaan vuokralla.

    Joten et ole siis kiinnostunut. Mutta koska kuulostan ihan mukavalta tyypiltä, varaamme tapaamisen. Ennen puhelun loppumista voimme todeta että oikeasti oletkin kiinnostunut kivasta toimistosta, mutta et halua maksaa siitä turhaan. Tästä olen myös itse iloinen. Koska tiedän, että nykyinen toimistosi maksaa sinulle enemmän rahaa kuin mitä satsaus optimaalisiin tiloihin tulee maksamaan:

    Kaksi viikkoa myöhemmin:

    - Tervetuloa! Saako olla jotain juotavaa?

    Istahdamme neuvotteluhuoneeseemme ja alamme keskustella. Olen luvannut sinulle faktoja ja sitä todellakin tulet saamaan. Väitteeni perustuvat sekä Suomessa että ulkomailla tehtyihin tutkimuksiin, jotka ovat osoittaneet seuraavaa tehokkuuden lisääntymistä sekä säästöjä, jotka ovat ideaalisten tilojen tulosta. Lähtötilanteella on luonnollisesti merkitystä myös, ja tästä syystä tuloksissa on välillä suuriakin eroavaisuuksia. Suunta on tosin aina sama. On olemassa myös tutkimuksia, jotka mielestäni ovat päivänselviä ja tällaisissa tapauksissa suosittelen mieluummin terveen maalaisjärjen käyttöä.

    Mikäli jo nyt työskentelet aistiympäristössä, saamme tuskin aikaan ihmeitä tiloja muuttamalla. Tällaisia tiloja kuitenkin on valitettavan vähän olemassa maassamme. Käsitykseni mukaan 50-70% nykyajan toimistoista voitaisiin muuntaa siten että tehokkuuden lisääntyminen kattaisi kaikki remontointikustannukset.

    Valaistus: Vähintään 1% mutta usein enemmän. Huono valaistus aiheuttaa päänsärkyä ja migreeniä sekä lisää huolimattomuusvirheitä ja sairaslomapäiviä. Mitä vanhempi henkilökunta on kyseessä, sitä tärkeämpi hyvä valaistus on. Välkkyvän loisteputken vaihtaminen parempaan maksaa 10€. Jos et tee muita muutoksia, tee ainakin tämä.

    Luonto: Luonto on suurin lähteemme stressinhallinnassa. Suuri osa ihmisistä menevät ulos spontaanisti ”happea haukkaamaan” mikäli kokevat stressitason olevan liian korkea. Tarvitsemme päivänvaloa, erityisesti pimeässä pohjoisessa. Ikkunasta uloskatsominen ja jonkin kasvavan näkeminen koetaan rauhoittavaksi. Jos tämä ei praktisista syistä onnistu, kannattaa suosia luontokuvia ja eläviä viherkasveja.

    Akustiikka: Huono akustiikka tappaa tehokkuutesi. Niin yksinkertaista se on. Suomessa tehty tutkimus todistaa tehokkuuden voivan lisääntyä jopa 7-11%. Ulkomainen tutkimus sen sijaan osoittaa että melu, taustahäly ja ennenkaikkea ihmishälinä voi vähentää tehokkuuttasi jopa 66%.

    Ilmastointi: Oleellista on ilmastoinnin voimakkuus ja puhtaus työtiloissa. Usein on mahdollista tehostaa työskentelyä vähintään 2% tarkistamalla ja parantamalla ilmastointia. Ota huomioon samalla myös lämpötilan säätö. On tavallista, että esimerkiksi neuvottelutilat ovat joko liian huonosti ilmastoituja tai osanottajat palelevat.

    Lämpötila: Palellessamme kyyristymme kasaan. Myyjä ei saa palella, se tekee heistä arkoja. Kirjanpitäjä ei ehdottomasti saa hikoilla, sillä se saa heidät tekemään huolimattomuusvirheitä. Lämpötilan ylittäessä 25C vähentää se tehokkuutta samalla 25% tai enemmän.

    Ergonomia: Staattinen istuminen samalla tuolilla, tästä olet kuullut puhuttavan aiemminkin. Joten miksi ihmeessä pakotamme koko osaston istumaan samanlaisilla tuoleilla? Mikäli on pakollista, että istumme kaikki päivät niin ainakin voisimme istua eri paikoilla. Ja pitääkö meillä tosiaan olla kengät jalassa kaikki päivät?

    Toimistologistiikka: Missä on mitäkin? Kuinka pitkä matka on tulostimelle, kuka istuu lähimpänä? Hieman riippuen lähtötilanteesta pystyt parantamaan yhteishenkeä, tiedonkulkua ja henkilöstön terveyttä käyttämällä yksinkertaista maalaisjärkeä. Tarkkoja lukuja en ole löytänyt tätä koskien, mutta selvää on että vaikutusta tällä on.

    Makukokemus: Onko keittiö tehty sellaiseksi, että se kannustaa henkilökuntaa syömään terveellistä ruokaa? Mikäli he istuvat ja syövät pimeässä ja tylsässä bunkkerissa syövät he takuulla myös epäterveellisempää ruokaa.

    Vesi: Pidä huolta että henkilökuntasi ei juo ainoastaan kahvia. Kofeiini kasvattaa suoritustehoa kunhan et kärsi nestehukasta. Jo pieni nestehukka vaikuttaa tehokkuuteen ja terveyteen.

    En ole vielä sanallakaan maininnut mitä ympäristö tekee yrityksen tavaramerkille, värien vaikutuksesta tai miten esimerkiksi voit vaikuttaa asiakkaan käyttäytymiseen. Myös näistä on olemassa mielenkiintoisia juttuja, mutta palaan niihin jokin toinen kerta. Antakaamme laskea minkä arvoinen ainoastaan tehokkuuden kasvaminen 7% (minimitulos akustiikan avulla) on yrityksellesi. Emme huomioi lainkaan voittoja: kohentunut terveydentila, uskollisempi henkilökunta tai vähemmän huolimattomuusvirheitä. Jaamme työympäristöön satsatut investoinnit viidelle vuodelle.

    Eli:

    Viisi henkilöä voi tehdä 7% enemmän työtä työympäristöä optimoimalla. Yhden henkilön palkka on 3000€ kuukaudessa, ja palkat yhteensä lisäkuluineen 252 000€ vuodessa. Tehokkuuden lisäys vastaa 0,35% kokonaista uutta virkaa verrattuna lähtötilanteeseen. Tämä sen sijaan maksaa sinulle kuluineen 1470€ kuukaudessa huomioimatta, että yksi henkilö lisää tarvitsee luonnollisesti myös tarvikkeet, fyysisen tilan, työhön johdattamisen jne.

    Joten sinä joka et halunnut maksaa mitään voit nyt tyytyväisenä parantaa työympäristöäsi 88 200 eurolla ja olla täysin varma ettet tee huonoa kauppaa! Edellyttäen että todellakin panostat sellaiseen, joka vaikuttaa tehokkuuteen oikealla tavalla.


    Sitä paitsi voin ilahduttaa sinua uutisella, että tehokkuuden kohottaminen 7% 100 neliömetrin toimistotiloissa ei maksa lähellekään 88 200 euroa.

    Tehdäänkö kaupat? ☺

    Lue koko kirjoitus

  • 05.12.2012

    Mitä maksaa hyvä työympäristö? Mitä maksaa puutteellinen työympäristö?

    Julkaisupäivä : 05.12.2012
    Kirjoittaja : Anna
    Tagit : julkiset tilat, akustiikka, työhyvinvointi, toimistosuunnittelu

    Tällä hetkellä moni päivälehdistä sekä talousalan lehdistä kirjoittavat työympäristöistä. Hyvä niin. Artikkeleissa lähes aina kuitenkin unohdetaan mainita yksi asia. Kustannukset.

    Kun tehdään päätöksiä esimerkiksi 1000-henkilöisen yrityksen työvalaistuksesta, on kyseessä suuret rahat. Kun puhutaan hienoista työympäristöistä, on usein oletuksena että tämä syö myös voitosta suuren osan.

    Mikäli työskentelemme yhä parempien työolosuhteiden luomiseksi pitää meidän olla konkreettisempia. Meidän tule muuntaa puhe ja kaunokirjallisuus rahaksi sekä aloittaa vertailu. Mitä maksaa hyvä työympäristö? Mitä maksaa huono työympäristö? Kuinka paljon yritys voi tehdä voittoa panostamalla ympäristöön? Kun yhtälön lopputulos vaihtaa väriä punaisesta vihreään tulee yhä useampi yritysjohtaja kiinnostumaan rahan panostamisesta. Sen voin luvata.

    Jos haluat lukea konkreettisen esimerkin mitä tämä maksaa niin klikkaa tästä.

    Alla on ennen- ja jälkeenkuva Ordfrontin tiloista, jotka voittivat Vuoden rumin toimisto -kilpailun joitakin vuosia sitten.

     

    Oli pakko verrata kattorakenteita, jotta voisin olla varma että tila on sama. Hyvännäköistä vai mitä?

    Lue koko kirjoitus

  • 21.11.2012

    Vad kostar en bra arbetsmiljö? Vad kostar en bristfällig arbetsmiljö?

    Julkaisupäivä : 21.11.2012
    Kirjoittaja : Anna
    Tagit : toimistosuunnittelu, työhyvinvointi, julkiset tilat

    Det skrivs en hel del i både dagstidningar och affärstidningar om arbetsmiljöer nu. Jag är glad för det. Det är dock en sak som nästan alltid glöms bort. Nämligen kostnaden.

    När det ska fattas beslut om t.ex. kontorsbelysning hos företag med 1000-tals anställda är det stora pengar vi pratar om. Att investera i en superb arbetsmiljö kan upplevas som att äta vinst med storsleven.

    Om vi strävar efter att förbättra arbetslivet för våra medmänniskor måste vi bli mer konkreta. Vi måste omvandla snacket och skönliteraturen till pengar och börja jämföra. Vad kostar en bra arbetsmiljö? Vad kostar en dålig arbetsmiljö? Hur mycket pengar vinner företagen på att satsa på sin miljö. När ekvationens slutsiffra byter färg från rött till grönt blir betydligt fler företagsledare intresserade av att satsa pengar. Det kan jag lova.

    Om du vill läsa ett konkret exempel på vad det kostar så kan du klicka här. Kontorsrenovering

    Nedan en före och efterbild från Ordfront som vann tävlingen årets fulaste kontor för något år sen.

     

    Jag var tvungen att jämföra takkonstruktionerna för att övertyga mig om att det är samma ställe. Fint va!

    Lue koko kirjoitus

  • 20.11.2012

    Så här mycket får en riktigt bra arbetsmiljö på ett litet kontor kosta

    Julkaisupäivä : 20.11.2012
    Kirjoittaja : Anna
    Tagit : toimistosuunnittelu, julkiset tilat, työhyvinvointi

    Tänk dig in i följande situation:

    Du jobbar som VD på en bokföringsbyrå med totalt 5 anställda i varierande ålder, 2 män och 3 kvinnor, snittlönen är 3000 euro per person. Ni trivs bra tillsammans. Företaget har nästan 200 kunder, mest småföretag, snart är snart dags att anställa mer personal. Ni arbetar i ett hyreskontor och lokalen är 100 kvadratmeter stor, ett mötesrum, ett kök med matplats och två arbetsrum. Lokalen är byggd 1973 och ytrenoverad 1992. Väggarna är vita och i taket finns lysrör i original. Renrakat är ett beskrivande ord. Eftersom du hyr kontoret har du varit ovillig att satsa på interiören. Ibland brukar du tänka på möjligheten att köpa ett eget ställe. Då ringer telefonen:

    - Hej, ska vi inte göra om ditt ställe till stans snärtigaste kontor? frågar jag.

    - Nja, jag vet inte. Det kostar pengar och vi hyr stället.

    Så du är inte så intresserad av det. Men eftersom jag låter som en trevlig typ så bokar vi in ett möte. Innan samtalet är slut kan vi konstatera att du visst är intresserad av ett snärtigt kontor men att du inte vill betala i onödan för det. Lika glad för det är jag. För jag vet att jag kan bevisa att ditt nuvarande kontor kostar dig mera pengar än vad satsningen i ett optimalt sådant kommer att göra:

    2 veckor senare:

    - Välkommen! Får det vara något att dricka?

    Vi sätter oss i mötesrummet och börjar diskutera. Jag har lovat dig fakta och det ska du få. Mina argument barerar sig på forskning både i Finand och utomlands, då oftast USA eller Sverige, har visat följande effektivitetshöjningar och inbesparingar som ett resultat av en optimal miljö. Såklart spelar utgångsläget en roll för resultatet, därför får olika forskare ibland fram kraftigt varierande siffror. Riktningen är dock entydlig. Det finns också forskning på sådant som jag anser är helt självklart och då väljer jag gärna att använda det sunda förnuftets väg.

    Om du redan jobbar i en sinnesmiljö så kommer vi knappast att åstadkomma underverk genom att göra om den. Tyvärr finns det väldigt få sådana arbetsplatser i vårt land. Min uppfattning är att 50-70% av dagens kontor skulle gå att göra om så att effektivitetshöjningen betalar alla renoveringskostnader.

    Belysning: Minst 1% men oftast mer. Dålig belysning ger huvudvärk, migrän, fler slarvfel och mer sjukfrånvaro. Ju äldre personal du har desto viktigare blir det här. Det kostar 10 euro att byta en liten del i lysrören så att de flimrar mindre. Om du inget annat gör, så gör åtminstone det.

    Naturen: Naturen är vår största källa till avstressning. Många människor går helt spontant ut i ”friskluften” om de blir för stressade. Vi behöver dagsljus, speciellt i mörka norden. Att kunna titta ut genom ett fönster och se något växande lugnar oss. Går det inte att genomföra av praktiska skäl kan man ta in bilder på naturen och se till att man har levande växter.

    Akustik: Dålig akustik dödar din effektivitet. Så enkelt är det. Forskning gjord i Finland visar en signifikant effektivitetshöjning på mellan 7 och 11 procent. Utomlands finns forskning som visar att buller, oljud och framförallt människosnarvel kan minska din effektivitet med upp till 66%. 

    Ventilation: Hur stort luftflödet är och hur ren arbetsmiljön i sig är avgör. Ofta kan man höja effektiviteten med minst 2 % genom att kolla upp och förbättra ventilationen. Passa på att beakta temperaturen när det görs. Det är vanligt att tex. mötesrum antingen är för dåligt ventilerade eller så fryser mötesdeltagarna.

    Temperatur: Om vi fryser kurar vi ihop oss. Försäljare ska inte frysa, det gör dem fega. Bokförare ska absolut inte svettas eftersom det får dem att göra fler slarvfel. Temperaturer på över 25 grader kan minska din effektivitet med 25% eller mer.

    Ergonomi: Att sitta statiskt på samma stol, du har hört det förut. Så varför envisas vi med att köpa in likadana stolar till hela stället? Om vi ska nödvändigt ska sitta hela dagarna så ska vi sitta olika på olika ställen. Och måste vi ha skorna på hela dagarna?

    Kontorslogistik: Var finns vad? Hur långt är det till printern, vem sitter närmast. Lite beroende på utgångsläge kan du förbättra sammanhållning, informationsflöde och personalhälsa genom att använda sunt bondförnuft här. Några exakta siffror har jag inte hittat men klart är ändå att det påverkar.

    Smakupplevelsen: Är köket gjort så att din personal uppmanas att äta hälsosam mat så kommer de att göra det.  Sitter de och äter i en mörk och trist bunker kommer de att äta ohälsosammare mat.

    Vatten: Se till att personalen inte bara dricker kaffe. Kofein höjer prestationsförmågan så länge du inte lider av vätskebrist. Redan en liten vätskebrist påverkar effektiviteten och hälsan.

    Jag har inte alls pratat om vad miljön kan göra för företagets varumärke, färgsättning eller hur du kan påverka kundbeteenden. Där finns det spännande grejer att berätta. Jag återkommer till det i en annan gång. Låt oss räkna vad enbart en effektivitetshöjning på 7% (minimiresultat för akustiken) är värd för ditt företag. Vi beaktar inte alls vinster i form av: ökad hälsa, lojalare personal eller färre slarvfel. Du tänker sig att fördela investeringen i arbetsmiljön på 5 år.

    Alltså:

    5 personer kan utföra 7% mer arbete efter optimeringen av arbetsmiljön. Lönen var 3000 euro, med omkostnader på 40% är totala lönekostnaderna 252 000 euro per år. Effektivitetsökningen ger en 0,35% extra tjänst jämfört med utgångsläget. Vilket med omkostnader kostar dig 1470 euro per månad obeaktat att en till person naturligtvis också behöver utrustning, fysisk plats, inlärning i arbetet osv.

    Så du som inte ville betala någonting kan nu med glädje förbättra arbetsmiljön för 88 200 euro och vara helt säker på att du inte gör en dålig affär! Förutsatt att du verkligen investerar i sådant som påverkar effektiviteten i rätt riktning.

     

    Dessutom kan jag glädja dig med nyheten att det inte kostar ens nära 88 200 att höja effektiviteten med 7% i ett kontorslandsskap som är 100 kvadrat! 

    Ska vi göra affär? ☺

    Lue koko kirjoitus

  • 17.11.2012

    En dyslektikers väg ut ur bokstavsträsket!

    Julkaisupäivä : 17.11.2012
    Kirjoittaja : Anna
    Tagit : muut

    Ingen fattade sig riktigt på mig, när jag började skolan 1987. Så här i efterhand kan jag själv se att jag var ett konstigt fall för undervisningssystemet. Jag var och ena sidan väldigt allmänbildad, självständig och mycket bra på att räkna. Redan då hade jag ett gott självförtroende, uppfattades som kvick och energisk.

    Å andra sidan kunde jag bara inte läsa. Det var mamma som upptäckte det. Det skedde först under jullovet på första klassen. Jag hade memorerat läsboken utantill och ”läste” bra i den boken, jag ljudade som alla andra förstaklassister, höll fingret under och visste vad som stod var på sidan. Men när jag skulle läsa en rubrik i Vasabladet dagen före julafton, inför familjebekanta, blev det tvärstopp. Jag kan ännu känna skammen och paniken som vällde över 7-åringen. Nu var jag fast, min bluff hade synats.

    En flera år lång och intensiv kamp följde. Det var bokstavsskrivning och läsning nästan varje kväll. Jag hade läsläxor även på sommarloven. Långa kvällar och många tårar. Ibland grälade vi högljutt och tidvis kändes det helt enkelt hopplöst. Dysleksi är lite som alkoholism, hela famijen påverkas. Jag kommer ihåg att min lillebror Johan bad mig: snälla Anna, bara lääääs liti, liti till.

    Så småningom fattade jag att det enda som kunde rädda mig ur läxläsningsträsket var att lära sig hur alla de där jävla förbannade skitorden såg ut. Att ordet huvud är högt i båda ändarna och har tre öppna bokstäver i mitten. Att b bär sin mage och att d drar sin. Långsamt började det hela falla på plats. När jag började tredje klassen var jag fortfarande överlägset långsammast i klassen på läsning men nu kunde jag läsa.

    I mitt liv har jag haft en timme stödundervisning. Läraren blev så arg när jag inte kunde stava ”huvud” att han bokstaverade ordet för mig genom att ta tag i mitt hår och föra mitt huvud mot skrivbordet, 1 gång för varje bokstav. Det var sista gången någon fick ge mig stödundervisning. Pappa lovade att jag aldrig skulle behöva gå dit igen. Så blev det också.

    Mina betyg var trots allt relativt bra. Främst på grund av att mamma läste in alla mina skolböcker på kassetter, som jag sen lyssnade på. Jag tittade på orden och hörde på vad mamma sa, varv efter varv. Jag behövde ingen speciallärare eftersom jag hade en egen hemma.

    Mamma är den som lärt mig läsa. Hon hjälpte mig knäcka koden och det är endast tack vare det som jag idag kan säga att jag älskar böcker och att jag läser mer än de allra allra flesta. Jag som grät innan boken var på köksbordet kan idag beskrivas som en riktig bokmal. Att läsa är för mig en ständig påminnelse om att allt går bara man faktiskt vill och har rätt människor runt sig.

    Jag var 19 år när jag gjorde testena. På uppmaning av min modersmålslärare Lasse. Då hade jag redan klarat höstens studentskrivningarna med bravur. Vilket hon som testade mig inte ville tro på. Utan frågade:

    Har du faktiskt klarat studenten? Hur dum får man bli egentligen? Nåja jag var ju nästan vuxen och skakade ganska snabbt av mig de tvivlen.

    Det fina med dysleksi är att ju närmare verkliga livet man kommer desto mindre påverkar det. I Hanken var det viktigare att fatta själva innehållet än att hålla reda på hur man stavar orden. Dessutom skulle de flesta arbeten lämnas in elektroniskt och då räddar ju stavningskontrollen mig.

    Idag, i verkliga livet, klarar jag mig hur bra som helst. Jag är i och för sig tvungen att be om korrektur alltid när det gäller främmande språk. Vilket jag tror är bra. Det håller mig lagom ödmjuk. Också det en daglig påminnelse om att vi är alla bra på olika saker!

    Så om du eller någon i din familj sitter där i bokstavsträsket. Kom gärna och hälsa på mig till Aveo någon dag. Kanske kan jag övertyga dig om att din dyslexi är livets uppmaning till dig, våga att hitta andra alternativa vägar, att våga vara annorlunda. En dag kommer dyslexin det att vara ditt segertecken.

    P.s. Om du är en som alltid hetsar upp dig över gramatikfel och stavfel. Så vill jag hälsa dig att jag altid hetsar upp mig på människor med låg tollerans.

    Lue koko kirjoitus

<< 1 ... 2 3 4 5 6 >>

Tagit


#aveoshop
aistit
akustiikka
ale
apupöytä
arvonta
asuntomessut 2016
aveo
aveoshop
avokonttori
blogi
blogiyhteistyö
bloomingville
bolon
boråstapeter
by julia bäck
by rydens
christian lacroix
claesson koivisto rune
cole & son
designers guild
domus natura
elce stockholm
engblad & co
ergonomia
eteinen
fashionell
ferm living
fermliving
half moon
helsinki
hibou homes
house doctor
influencer meetup
inspiraatio
instagram
isak
joulu
joulukalenteri
joululahja
joululahja idea
joululahja vinkki
joulupaketti
joulusisustus
juliste
julisteet
julkiset tilat
kalkkimaali
kalklitir
kalusteet
kattovalaisin
kaupunkijuliste
kaupunkitaulu
keittiö
keittiö tapetti
keittiöntapetti
keittö tapetti
kesä
kettutapetti
kodin tekstiilit
kodinsisustus
koristelu
koti
koulut
kreativitum
kukallinen tapetti
kukkapöytä
kukkatapetti
kylpyhuone
lahjaidea
lastenhuone
lastenhuoneen sisustus
lastenhuoneen tapetti
lastenhuoneensisustus
lastenhuoneentapetti
lastensisustus
lastentapetti
lavmi
leikkihuoneentapetti
lepo
maalahti
maalit
majvillan
makuuhuone
makuuhuoneen tapetti
marimekko
marmori
marokkolainen kaakeli
marokkolainen laatta
marokkolaiset kaakelit
marokkolaiset laatat
marrakech design
matot
messut
metsätapetti
mimou
miss print
missprint
moderni joulu
moomin
mooncake
mr fox
mrs mighetto
musta
mustasaari
mustavalkoinen
mustavalkoinen tapetti
muumi
muumitapetti
muut
myymälät
myyntistailaus
netistä
nopea toimitus
näkyvyys
olohuone
olohuoneen pöytä
olohuoneen tapetti
olohuoneentapetti
oyoy
paikallisia tuotteita
parveke
parvekekausi
parvekesuunnittelu
perhostapetti
piensisustus
pietarsaari
piha ja puutarha
pillimuki
pohjanmaa
pohjanmaa tarjotin
pohjanmaatarjotin
pop up
pop-up
poster
punainen
puutapetti
pääsiäinen
rakennustiimi
ralph lauren
remonttisuunnittelu
retro tapetit
rewell center
sandberg
sandudd
sauna
savimaali
scion
seinävalaisimet
sessak
silent socks
sisustaminen
sisustus
sisustusblogi
sisustusinspiraatio
sisustuskauppa
sisustussuunnittelu
sisustustrendejä
sisustustrendit
sisustusverkkokauppa
sivupöytä
soften
sohvapöytä
stailaus
studio ditte
syksy
syntymäpäivälahja
säilytys
tapahtumat
tapetit
tapetti
tapettiale
tapettikauppa
tapettitrendit
tarjoiluvaunu
tarjous
taulu
teemu järvi
tehosteseinä
tellkiddo
terassi
terassikalusteet
terassin sisustus
terazzo
the fotgotten tivoli
tiilikuvioinen tapetti
tiilitapetti
tine k
toimisto
toimistosisustus
toimistosuunnittelu
tukholma
tupaantuliaislahja
turku
työhyvinvointi
työympäristö
ulkokankaat
ulkotekstiilit
vaasa
valaisimet
valaistus
veckans nyhet
verkkokauppa
vieraileva bloggaaja
vihersisustus
viikon kaakeli
viikon tapetti
vuodevaatteet
värisuunnittelu
vöyri
webshop
wigiwama
wiho
yhteistyö
yhteistyökumppanit
yöpöytä
äitienpäivä lahja
bloggtoppen.fi - finlandssvenska bloggar